Ville bara tillägna ett litet inlägg till tre underbara tjejer som jag har hängt med under största delen av tiden här i Madrid. Det har inte gått många dagar utan att jag har träffat någon utav dem och även om vi bara har varit ifrån varandra ett par enstaka dagar känns det som att man har hur mycket som helst att prata om när man träffas igen. Vi har alltså umgåtts nästan varje dag under nästan fyra månader och har fortfarande inte tröttnat på varandra, dock har vi alla kanske blivit en aning konstiga under denna tiden, skyller det helt enkelt på att vi har umgåtts för mycket. Vi har liksom blivit mer och mer lika så man kan väl säga att vi alla fyra har fått en släng av fyra olika personligheter vilket kanske blir en lite konstig kombination.

Alla fyra är ganska olika, men ändå är vi så lika. Det är dock inte ofta alla har samma åsikter och då gäller det att kämpa för att få sin vilja igenom, man får liksom tjata tills de andra inte orkar med en längre. Dock funkar detta inte alltid, jag har tjatat om att åka till Plaza de Castilla där de har jättegoda brända mandlar under jag vet inte hur lång tid, men har vi åkt till Plaza de Castilla och köpt mandlar? Svar: nej! Men ni fattar grejen liksom, det brukar funka om man säger så...